Sommaren är snart slut, hm .. Sitter hemma hos Viktor tillsammans med Foppa och Berga.
Funderar vad jag har gjort på sommarlovet, kan sammanfatta det hela med att jag har

* Jobbat
* Träffat vänner
* Jobbat lite mer.
* Vart på Gotland
* Bokat Thailands resan.

Jag har jobbat bort hela sommaren kan man säga, men vad gör det? Jag trivs väldans bra på Coopan och det är kul att vara där. Så det spelar man ingen roll jag får ju pengar för det^^. Ska snart hem eftersom jag ska åka till jobbet.

Igår var vi ute och fiskade med Viktors båt, det var himlans kul men vi fick ingen fisk :/!

Emma ringde igår, hm. Visste inte vad jag skulle säga? det var liksom som jag inte visste va jag skulle säga. Jag hade x antal saker som jag ville säga men jag kände helt enkelt inte för att prata. För jag vet att du vet det här med, jag är besviken på er. Kan ni förstå hur det kändes när jag fíck det där smset? om att ni hade gått bakom ryggen på mig ist för att säga som det var? Det skulle inte vara nå fara för mig om ni inte vill vara med mig (men säg då det till mig), men det jag blev så himlans ledsen över och besviken var att ni ljög för mig, eran "vän".. Det spelar ingen roll nu man kan inte få saker ogjort, men kommer det kunna bli så "bra" som det var förut? det är det jag undrar.. Jag hade saknat er jättemycket Emma & Jenny. Men nu vet jag inte, jag vet liksom inte hur jag ska vara mot er. Eller hur ni kommer att vara mot mig? Jag vill att det ska ordna sig. Ni har sagt förlåt mer kan ni inte göra, men det är inte bara att ta emot det.. Det är inte så lätt som det verkar:( Jag kan inte bara glömma! Och det kanske kommer att ta ett tag också, jag kommer förlåta er men inte nu.. Det kommer säkert att bli bra också, men inte nu direkt kanske.. Men jag kommer aldrig glömma, eftersom ni var en av mina bästa vänner, trodde jag..  som svek mig. Men varför? </3

/Isabella