Jag vet inte ens om jag vill räkna ner till detta. Det är så nära till studenten nu. Jag vill inte! Ångest kallas det, jag kommer sakna allt som har med skolan att göra. Jag minns första dagen som igår, minns första sommaravslutningen i 1:an nu går vi liksom ut 3:an.. På sista tiden har jag haft riktigt kul med min klass, jag ångrar att vi inte kom på det tidigare. Jag kommer sakna er, kommer sakna allt. Det känns som det var nyss jag böt klass till OP07B. Det var inte nyss, det var tre år sen.

Det känns hemskt. Va händer efter? Nu finns det garantier, om 6 veckor finns det inga garantier, då står man där. Jag har jobb, men för dem som inte har det? Kommer man plugga? hur blir det med alla vänner man träffat under denna underbar tid på gymnasiet? Nej urch. jag är inte redo för detta. När jag kommer hem från Kreta igen är det liksom bara 3 veckor kvar. Det är ingenting. Vi ska se till att ha det riktigt roligt nu. Vill minnas de sista veckorna. Sitter här och torkar tårar nu vafan.